Instagram Story Save

🏯 Bland skiss- och ritningsmaterialet från arbetet med Värmlands museum i Karlstad ligger den här lilla skissen av en paviljong. Utav den relativt korta research som gjordes inför detta inlägg framkom att arkitekten Cyrillus Johansson själv hade en önskan om att rita in en paviljong i museiparken. I ritningsmappen finns dessutom en ritning på en åttakantig paviljong krönt av en kula - betydligt enklare i sin form än den som visas i dagens inlägg. 
 
Att det är Johansson som ritat paviljongen är tydligt. Inspirationen från asiatisk kultur syns ofta i hans byggnader även om han i den här paviljongen tar ut svängarna ovanligt mycket. Det uppfördes aldrig någon paviljong utan en pergola som fungerade som en entréport till museiområdet. Pergolan revs på 1950-talet.
 
Värmlands museum invigdes av prins Eugen den 22 juni 1929 i samband med att ”Värmlandsutställningen” öppnade. Utställningen var öppen en månad och sen revs allt utom museet. Kanske är den lilla paviljongskissen något som var tänkt för den?
 
👉 Skiss av paviljong, Värmlands museum, Karlstad. Okänt år. Arkitekt: Cyrillus Johansson

#arkdes #arkdescollections #cyrillusjohansson #värmlandsmuseum

I ArkDes praktiknära forskningsprojekt ”För allmänt bruk: Norrahammar” har arkitekt- och konstnärsteamet TEJA utforskat hur den gamla industrimiljön i Norrahammar utanför Jönköping kan utvecklas till en attraktiv plats för boende och vardagsliv.
 
Som en del av forskningen har teamet tagit fram filmen Leaving the Factory, som dokumenterar en lyktparad genom det gamla industriområdet tillsammans med lokala aktörer och boende i området. Genom ljus och rörelse undersöker deltagarna i filmen platsens rum, berättelser och framtida möjligheter.

🎥 Här ser du filmtrailern.
 
📆 Under konstsatsningen Smålandstriennalen bjuder TEJA in till vernissage på @tabergsadalens_kulturhus i Norrahammar. Lördag 30 maj premiärvisas filmen och du kan lyssna på ett panelsamtal om hur konstnärliga processer kan bidra i stadsbyggande och samhällsplanering.

Läs mer i kalendern på arkdes.se

Team TEJA: @torlindstrand @ewingquist @johanna_billing_studio @anjatheone
 
”För allmänt bruk: Norrahammar” är ett samarbete mellan ArkDes och @jonkoping.kommun

#arkdes

Du har sett dem överallt. I skolan, på gymmet och sjukhuset. Innertaken. Ofta där för att dölja en teknisk komponent som ska lösa en uppgift. Förhöja luftkvaliteten, dämpa ljud eller klara hårda stötar.
 
Daniel Johansson @byggfenomen har länge fascinerats av dessa innertak. Som arkitekt funderar han över om livet har glömts bort i arkitekturen. Och i den frågeställningen blir innertaken en viktig komponent.
De allra viktigaste livshändelserna sker under de här taken. Du blir kär under dem, upptäcker vad du är bra på för första gången under dem, och upplever såväl vinster som förluster tillsammans med andra här. 
Det är det första du ser när du föds och det sista du ser när du dör. 

Så vad händer när man tar ett vardagligt element och för in det i en ny kontext? Kan det mest banala få mening? Kan det som annars bara smälter plötsligt få ta plats?

Den 5:e juni öppnar “Byggfenomen: Det första och sista du ser” på ArkDes. En installation där innertak visas på ett sätt du inte tidigare sett dem. 

Bilder: 
1. Skärmdump, Daniel Johansson/Byggfenomen, 2026.
2. Innertak, ArkDes 2026 
3-4. Takmoduler, ArkDes 2026
5-6. Skiss av Daniel Johansson/Byggfenomen, 2026.

Du har sett dem överallt. I skolan, på gymmet och sjukhuset. Innertaken. Ofta där för att dölja en teknisk komponent som ska lösa en uppgift. Förhöja luftkvaliteten, dämpa ljud eller klara hårda stötar.
 
Daniel Johansson @byggfenomen har länge fascinerats av dessa innertak. Som arkitekt funderar han över om livet har glömts bort i arkitekturen. Och i den frågeställningen blir innertaken en viktig komponent.
De allra viktigaste livshändelserna sker under de här taken. Du blir kär under dem, upptäcker vad du är bra på för första gången under dem, och upplever såväl vinster som förluster tillsammans med andra här. 
Det är det första du ser när du föds och det sista du ser när du dör. 

Så vad händer när man tar ett vardagligt element och för in det i en ny kontext? Kan det mest banala få mening? Kan det som annars bara smälter plötsligt få ta plats?

Den 5:e juni öppnar “Byggfenomen: Det första och sista du ser” på ArkDes. En installation där innertak visas på ett sätt du inte tidigare sett dem. 

Bilder: 
1. Skärmdump, Daniel Johansson/Byggfenomen, 2026.
2. Innertak, ArkDes 2026 
3-4. Takmoduler, ArkDes 2026
5-6. Skiss av Daniel Johansson/Byggfenomen, 2026.

Du har sett dem överallt. I skolan, på gymmet och sjukhuset. Innertaken. Ofta där för att dölja en teknisk komponent som ska lösa en uppgift. Förhöja luftkvaliteten, dämpa ljud eller klara hårda stötar.
 
Daniel Johansson @byggfenomen har länge fascinerats av dessa innertak. Som arkitekt funderar han över om livet har glömts bort i arkitekturen. Och i den frågeställningen blir innertaken en viktig komponent.
De allra viktigaste livshändelserna sker under de här taken. Du blir kär under dem, upptäcker vad du är bra på för första gången under dem, och upplever såväl vinster som förluster tillsammans med andra här. 
Det är det första du ser när du föds och det sista du ser när du dör. 

Så vad händer när man tar ett vardagligt element och för in det i en ny kontext? Kan det mest banala få mening? Kan det som annars bara smälter plötsligt få ta plats?

Den 5:e juni öppnar “Byggfenomen: Det första och sista du ser” på ArkDes. En installation där innertak visas på ett sätt du inte tidigare sett dem. 

Bilder: 
1. Skärmdump, Daniel Johansson/Byggfenomen, 2026.
2. Innertak, ArkDes 2026 
3-4. Takmoduler, ArkDes 2026
5-6. Skiss av Daniel Johansson/Byggfenomen, 2026.

Du har sett dem överallt. I skolan, på gymmet och sjukhuset. Innertaken. Ofta där för att dölja en teknisk komponent som ska lösa en uppgift. Förhöja luftkvaliteten, dämpa ljud eller klara hårda stötar.
 
Daniel Johansson @byggfenomen har länge fascinerats av dessa innertak. Som arkitekt funderar han över om livet har glömts bort i arkitekturen. Och i den frågeställningen blir innertaken en viktig komponent.
De allra viktigaste livshändelserna sker under de här taken. Du blir kär under dem, upptäcker vad du är bra på för första gången under dem, och upplever såväl vinster som förluster tillsammans med andra här. 
Det är det första du ser när du föds och det sista du ser när du dör. 

Så vad händer när man tar ett vardagligt element och för in det i en ny kontext? Kan det mest banala få mening? Kan det som annars bara smälter plötsligt få ta plats?

Den 5:e juni öppnar “Byggfenomen: Det första och sista du ser” på ArkDes. En installation där innertak visas på ett sätt du inte tidigare sett dem. 

Bilder: 
1. Skärmdump, Daniel Johansson/Byggfenomen, 2026.
2. Innertak, ArkDes 2026 
3-4. Takmoduler, ArkDes 2026
5-6. Skiss av Daniel Johansson/Byggfenomen, 2026.

Du har sett dem överallt. I skolan, på gymmet och sjukhuset. Innertaken. Ofta där för att dölja en teknisk komponent som ska lösa en uppgift. Förhöja luftkvaliteten, dämpa ljud eller klara hårda stötar.
 
Daniel Johansson @byggfenomen har länge fascinerats av dessa innertak. Som arkitekt funderar han över om livet har glömts bort i arkitekturen. Och i den frågeställningen blir innertaken en viktig komponent.
De allra viktigaste livshändelserna sker under de här taken. Du blir kär under dem, upptäcker vad du är bra på för första gången under dem, och upplever såväl vinster som förluster tillsammans med andra här. 
Det är det första du ser när du föds och det sista du ser när du dör. 

Så vad händer när man tar ett vardagligt element och för in det i en ny kontext? Kan det mest banala få mening? Kan det som annars bara smälter plötsligt få ta plats?

Den 5:e juni öppnar “Byggfenomen: Det första och sista du ser” på ArkDes. En installation där innertak visas på ett sätt du inte tidigare sett dem. 

Bilder: 
1. Skärmdump, Daniel Johansson/Byggfenomen, 2026.
2. Innertak, ArkDes 2026 
3-4. Takmoduler, ArkDes 2026
5-6. Skiss av Daniel Johansson/Byggfenomen, 2026.

“Barnen leker med landskapet. Landskapet leker med barnen.” Det är utgångspunkten för årets utomhusinstallation på Utsikten, ArkDes plats för lek och utforskande.

På Utsikten kommer en klippformation att växa fram, som uppmuntrar till rörelse på både höjden och bredden.

Här kan barn och deras vuxna komma för att klättra, krypa eller kanske balansera.

Installationen är skapad av @byggstudio, öppnar 13 juni och är öppen under hela sommaren. Fri entré.

Citat: Fredrika Mårtensson, landskapsarkitekt och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet

Bilder: 
Bild 1–3, 5–6 Byggstudio. 2025
Bild 4: Sima Korenivski 2025 och Byggstudio 2025.

“Barnen leker med landskapet. Landskapet leker med barnen.” Det är utgångspunkten för årets utomhusinstallation på Utsikten, ArkDes plats för lek och utforskande.

På Utsikten kommer en klippformation att växa fram, som uppmuntrar till rörelse på både höjden och bredden.

Här kan barn och deras vuxna komma för att klättra, krypa eller kanske balansera.

Installationen är skapad av @byggstudio, öppnar 13 juni och är öppen under hela sommaren. Fri entré.

Citat: Fredrika Mårtensson, landskapsarkitekt och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet

Bilder: 
Bild 1–3, 5–6 Byggstudio. 2025
Bild 4: Sima Korenivski 2025 och Byggstudio 2025.

“Barnen leker med landskapet. Landskapet leker med barnen.” Det är utgångspunkten för årets utomhusinstallation på Utsikten, ArkDes plats för lek och utforskande.

På Utsikten kommer en klippformation att växa fram, som uppmuntrar till rörelse på både höjden och bredden.

Här kan barn och deras vuxna komma för att klättra, krypa eller kanske balansera.

Installationen är skapad av @byggstudio, öppnar 13 juni och är öppen under hela sommaren. Fri entré.

Citat: Fredrika Mårtensson, landskapsarkitekt och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet

Bilder: 
Bild 1–3, 5–6 Byggstudio. 2025
Bild 4: Sima Korenivski 2025 och Byggstudio 2025.

“Barnen leker med landskapet. Landskapet leker med barnen.” Det är utgångspunkten för årets utomhusinstallation på Utsikten, ArkDes plats för lek och utforskande.

På Utsikten kommer en klippformation att växa fram, som uppmuntrar till rörelse på både höjden och bredden.

Här kan barn och deras vuxna komma för att klättra, krypa eller kanske balansera.

Installationen är skapad av @byggstudio, öppnar 13 juni och är öppen under hela sommaren. Fri entré.

Citat: Fredrika Mårtensson, landskapsarkitekt och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet

Bilder: 
Bild 1–3, 5–6 Byggstudio. 2025
Bild 4: Sima Korenivski 2025 och Byggstudio 2025.

“Barnen leker med landskapet. Landskapet leker med barnen.” Det är utgångspunkten för årets utomhusinstallation på Utsikten, ArkDes plats för lek och utforskande.

På Utsikten kommer en klippformation att växa fram, som uppmuntrar till rörelse på både höjden och bredden.

Här kan barn och deras vuxna komma för att klättra, krypa eller kanske balansera.

Installationen är skapad av @byggstudio, öppnar 13 juni och är öppen under hela sommaren. Fri entré.

Citat: Fredrika Mårtensson, landskapsarkitekt och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet

Bilder: 
Bild 1–3, 5–6 Byggstudio. 2025
Bild 4: Sima Korenivski 2025 och Byggstudio 2025.

“Barnen leker med landskapet. Landskapet leker med barnen.” Det är utgångspunkten för årets utomhusinstallation på Utsikten, ArkDes plats för lek och utforskande.

På Utsikten kommer en klippformation att växa fram, som uppmuntrar till rörelse på både höjden och bredden.

Här kan barn och deras vuxna komma för att klättra, krypa eller kanske balansera.

Installationen är skapad av @byggstudio, öppnar 13 juni och är öppen under hela sommaren. Fri entré.

Citat: Fredrika Mårtensson, landskapsarkitekt och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet

Bilder: 
Bild 1–3, 5–6 Byggstudio. 2025
Bild 4: Sima Korenivski 2025 och Byggstudio 2025.

🤔 Vad händer med alla industrimiljöer som tas ur drift? Hur kan de omvandlas till något annat? 
De frågorna utgör grunden för den nya utlysningen Läka landskap som är en del av ArkDes forskningsinriktning Omvandling - med en fördjupad fokus på landskapsarkitektur. 
Utlysningen efterfrågar förslag på platsspecifika förstudier där teamen själva definierar frågeställningar, metod och innehåll.
Fokus ligger på hur industriella miljöer som inte längre är i drift kan få en annan funktion genom innovativ gestaltning.

Vem kan söka?
Tvärdisciplinära team om två till tre personer (minst en arkitekt eller designer).

Utlysningen stänger 28 maj 2026 klockan 15:00.
Läs mer om utlysningen på www.arkdes.se
 
Fotografiet visar ett asfaltverk någonstans i Sandviken. Bilden är beställd av byggföretaget Constructor och det är fotogarfen Sune Sundahl som tagit den i början av 1960-talet.
Constructor grundades 1910 och är fortfarande verksamma, främst i de norra delarna av Sverige. Två av deras främsta bedrifter är bygget av Europas första skyskrapa, Kungstornen i Stockholm, under 1910-1920-talet. Samt att de deltog i bärgningen av skeppet Vasa 1961.
Det är oklart om just detta asfaltverk i Sandviken fortfarande är i bruk, men det är den här typen av miljöer som är i fokus i utlysningen. Andra exempel är vattenkraftverk, kalkbrott, gruvanläggningar och liknande verksamheter som avvecklats.
 
👉 Asfaltverk i Sandviken, 1960. Fotograf: Sune Sundahl. Beställare (av fotografiet): Byggföretaget Constructor.

#arkdes #arkdescollections #läkalandskap #omvandling #constructor

💦 Nej, det här är inte vattenreservoaren på Norra Djurgården i Stockholm. Men gissningsvis inspirerades arkitekten Sune Lindström av Paul Hedqvists vattenbyggnad uppförd 1935, när han ritade sitt torn.
Lindströms torn är kvadratiskt men ligger liksom Hedqvists byggnad högst uppe på en klippa. Båda byggnaderna ligger lustigt nog på ”Djurgården”, fast i olika städer.
Men till skillnad från Lindströms torn kommer den så kallade Uggleviksreservoaren inte renoveras (som Eskilstunatornet gjordes 2019). Planen är att det ska rivas och ersättas av ett nytt.
 
I Sune Sundahls fotografier från 1950 presenteras tornet i Eskilstuna från olika vinklar och avstånd. En relativt okänd arkitekturpärla som nu får lite förtjänad uppmärksamhet, 80 år efter att den uppfördes.
 
👉 Vattentorn i Eskilstuna, 1945-1947. Arkitekt: Sune Lindström, VBB. (Lars Malm nämns också men oklart vilken roll han hade). Fotograf: Sune Lindström.

#arkdes #arkdescollections #vattentorn #vbb #sunesundahl

💦 Nej, det här är inte vattenreservoaren på Norra Djurgården i Stockholm. Men gissningsvis inspirerades arkitekten Sune Lindström av Paul Hedqvists vattenbyggnad uppförd 1935, när han ritade sitt torn.
Lindströms torn är kvadratiskt men ligger liksom Hedqvists byggnad högst uppe på en klippa. Båda byggnaderna ligger lustigt nog på ”Djurgården”, fast i olika städer.
Men till skillnad från Lindströms torn kommer den så kallade Uggleviksreservoaren inte renoveras (som Eskilstunatornet gjordes 2019). Planen är att det ska rivas och ersättas av ett nytt.
 
I Sune Sundahls fotografier från 1950 presenteras tornet i Eskilstuna från olika vinklar och avstånd. En relativt okänd arkitekturpärla som nu får lite förtjänad uppmärksamhet, 80 år efter att den uppfördes.
 
👉 Vattentorn i Eskilstuna, 1945-1947. Arkitekt: Sune Lindström, VBB. (Lars Malm nämns också men oklart vilken roll han hade). Fotograf: Sune Lindström.

#arkdes #arkdescollections #vattentorn #vbb #sunesundahl

💦 Nej, det här är inte vattenreservoaren på Norra Djurgården i Stockholm. Men gissningsvis inspirerades arkitekten Sune Lindström av Paul Hedqvists vattenbyggnad uppförd 1935, när han ritade sitt torn.
Lindströms torn är kvadratiskt men ligger liksom Hedqvists byggnad högst uppe på en klippa. Båda byggnaderna ligger lustigt nog på ”Djurgården”, fast i olika städer.
Men till skillnad från Lindströms torn kommer den så kallade Uggleviksreservoaren inte renoveras (som Eskilstunatornet gjordes 2019). Planen är att det ska rivas och ersättas av ett nytt.
 
I Sune Sundahls fotografier från 1950 presenteras tornet i Eskilstuna från olika vinklar och avstånd. En relativt okänd arkitekturpärla som nu får lite förtjänad uppmärksamhet, 80 år efter att den uppfördes.
 
👉 Vattentorn i Eskilstuna, 1945-1947. Arkitekt: Sune Lindström, VBB. (Lars Malm nämns också men oklart vilken roll han hade). Fotograf: Sune Lindström.

#arkdes #arkdescollections #vattentorn #vbb #sunesundahl

💦 Nej, det här är inte vattenreservoaren på Norra Djurgården i Stockholm. Men gissningsvis inspirerades arkitekten Sune Lindström av Paul Hedqvists vattenbyggnad uppförd 1935, när han ritade sitt torn.
Lindströms torn är kvadratiskt men ligger liksom Hedqvists byggnad högst uppe på en klippa. Båda byggnaderna ligger lustigt nog på ”Djurgården”, fast i olika städer.
Men till skillnad från Lindströms torn kommer den så kallade Uggleviksreservoaren inte renoveras (som Eskilstunatornet gjordes 2019). Planen är att det ska rivas och ersättas av ett nytt.
 
I Sune Sundahls fotografier från 1950 presenteras tornet i Eskilstuna från olika vinklar och avstånd. En relativt okänd arkitekturpärla som nu får lite förtjänad uppmärksamhet, 80 år efter att den uppfördes.
 
👉 Vattentorn i Eskilstuna, 1945-1947. Arkitekt: Sune Lindström, VBB. (Lars Malm nämns också men oklart vilken roll han hade). Fotograf: Sune Lindström.

#arkdes #arkdescollections #vattentorn #vbb #sunesundahl

💦 Nej, det här är inte vattenreservoaren på Norra Djurgården i Stockholm. Men gissningsvis inspirerades arkitekten Sune Lindström av Paul Hedqvists vattenbyggnad uppförd 1935, när han ritade sitt torn.
Lindströms torn är kvadratiskt men ligger liksom Hedqvists byggnad högst uppe på en klippa. Båda byggnaderna ligger lustigt nog på ”Djurgården”, fast i olika städer.
Men till skillnad från Lindströms torn kommer den så kallade Uggleviksreservoaren inte renoveras (som Eskilstunatornet gjordes 2019). Planen är att det ska rivas och ersättas av ett nytt.
 
I Sune Sundahls fotografier från 1950 presenteras tornet i Eskilstuna från olika vinklar och avstånd. En relativt okänd arkitekturpärla som nu får lite förtjänad uppmärksamhet, 80 år efter att den uppfördes.
 
👉 Vattentorn i Eskilstuna, 1945-1947. Arkitekt: Sune Lindström, VBB. (Lars Malm nämns också men oklart vilken roll han hade). Fotograf: Sune Lindström.

#arkdes #arkdescollections #vattentorn #vbb #sunesundahl

Vinnaren av designtävlingen Levande gator är klar! 🎉🎉 Stort grattis till de elever vid @annawhitlocksgymnasium som inkommit med bidraget ”Ormen”.

Uppgiften: 
· Hitta en plats i staden som behöver utvecklas. Platsen ska i storlek motsvara fyra parkeringsplatser.
· Ta fram ett förslag på hur platsen kan användas istället?
· Dokumentera design- och arbetsprocessen.

Totalt inkom 104 bidrag från gymnasieskolor i hela Sverige. 
Efter ett intensivt juryarbete har @gertwingardh och @mark_isitt tillsammans med representanter på ArkDes utsett en vinnare och flera hedersomnämnanden. Och det vinnande bidraget Ormen får motiveringen:

”Ormen har en unik och naturnära design där kontrasten mellan en mörkare topp och en ljusare undersida skapar ett sammanhållet och genomarbetat uttryck. Formen uppvisar en hög grad av abstraktion som tilltalar ur ett arkitektoniskt perspektiv.

Samtidigt skapar gestaltningen en tydlig rumslighet i stadsrummet. Den tar plats, erbjuder skydd och bidrar till ett spännande visuellt och fysiskt apänningsfält. Den genomtänkta helheten, den funktionella styrkan och den arkitektoniska kvaliteten gör bidraget till juryns självklara val.”

Mellan 5–17 maj ställs vinnarbidraget och flera av de medverkande bidragen ut på ArkDes Torget. Kom förbi och kika!

Bilder:
Foton och illustrationer skapade av elever på Anna Whitlocks gymnasium. 2026.

Vinnaren av designtävlingen Levande gator är klar! 🎉🎉 Stort grattis till de elever vid @annawhitlocksgymnasium som inkommit med bidraget ”Ormen”.

Uppgiften: 
· Hitta en plats i staden som behöver utvecklas. Platsen ska i storlek motsvara fyra parkeringsplatser.
· Ta fram ett förslag på hur platsen kan användas istället?
· Dokumentera design- och arbetsprocessen.

Totalt inkom 104 bidrag från gymnasieskolor i hela Sverige. 
Efter ett intensivt juryarbete har @gertwingardh och @mark_isitt tillsammans med representanter på ArkDes utsett en vinnare och flera hedersomnämnanden. Och det vinnande bidraget Ormen får motiveringen:

”Ormen har en unik och naturnära design där kontrasten mellan en mörkare topp och en ljusare undersida skapar ett sammanhållet och genomarbetat uttryck. Formen uppvisar en hög grad av abstraktion som tilltalar ur ett arkitektoniskt perspektiv.

Samtidigt skapar gestaltningen en tydlig rumslighet i stadsrummet. Den tar plats, erbjuder skydd och bidrar till ett spännande visuellt och fysiskt apänningsfält. Den genomtänkta helheten, den funktionella styrkan och den arkitektoniska kvaliteten gör bidraget till juryns självklara val.”

Mellan 5–17 maj ställs vinnarbidraget och flera av de medverkande bidragen ut på ArkDes Torget. Kom förbi och kika!

Bilder:
Foton och illustrationer skapade av elever på Anna Whitlocks gymnasium. 2026.

Vinnaren av designtävlingen Levande gator är klar! 🎉🎉 Stort grattis till de elever vid @annawhitlocksgymnasium som inkommit med bidraget ”Ormen”.

Uppgiften: 
· Hitta en plats i staden som behöver utvecklas. Platsen ska i storlek motsvara fyra parkeringsplatser.
· Ta fram ett förslag på hur platsen kan användas istället?
· Dokumentera design- och arbetsprocessen.

Totalt inkom 104 bidrag från gymnasieskolor i hela Sverige. 
Efter ett intensivt juryarbete har @gertwingardh och @mark_isitt tillsammans med representanter på ArkDes utsett en vinnare och flera hedersomnämnanden. Och det vinnande bidraget Ormen får motiveringen:

”Ormen har en unik och naturnära design där kontrasten mellan en mörkare topp och en ljusare undersida skapar ett sammanhållet och genomarbetat uttryck. Formen uppvisar en hög grad av abstraktion som tilltalar ur ett arkitektoniskt perspektiv.

Samtidigt skapar gestaltningen en tydlig rumslighet i stadsrummet. Den tar plats, erbjuder skydd och bidrar till ett spännande visuellt och fysiskt apänningsfält. Den genomtänkta helheten, den funktionella styrkan och den arkitektoniska kvaliteten gör bidraget till juryns självklara val.”

Mellan 5–17 maj ställs vinnarbidraget och flera av de medverkande bidragen ut på ArkDes Torget. Kom förbi och kika!

Bilder:
Foton och illustrationer skapade av elever på Anna Whitlocks gymnasium. 2026.

Vinnaren av designtävlingen Levande gator är klar! 🎉🎉 Stort grattis till de elever vid @annawhitlocksgymnasium som inkommit med bidraget ”Ormen”.

Uppgiften: 
· Hitta en plats i staden som behöver utvecklas. Platsen ska i storlek motsvara fyra parkeringsplatser.
· Ta fram ett förslag på hur platsen kan användas istället?
· Dokumentera design- och arbetsprocessen.

Totalt inkom 104 bidrag från gymnasieskolor i hela Sverige. 
Efter ett intensivt juryarbete har @gertwingardh och @mark_isitt tillsammans med representanter på ArkDes utsett en vinnare och flera hedersomnämnanden. Och det vinnande bidraget Ormen får motiveringen:

”Ormen har en unik och naturnära design där kontrasten mellan en mörkare topp och en ljusare undersida skapar ett sammanhållet och genomarbetat uttryck. Formen uppvisar en hög grad av abstraktion som tilltalar ur ett arkitektoniskt perspektiv.

Samtidigt skapar gestaltningen en tydlig rumslighet i stadsrummet. Den tar plats, erbjuder skydd och bidrar till ett spännande visuellt och fysiskt apänningsfält. Den genomtänkta helheten, den funktionella styrkan och den arkitektoniska kvaliteten gör bidraget till juryns självklara val.”

Mellan 5–17 maj ställs vinnarbidraget och flera av de medverkande bidragen ut på ArkDes Torget. Kom förbi och kika!

Bilder:
Foton och illustrationer skapade av elever på Anna Whitlocks gymnasium. 2026.

Vinnaren av designtävlingen Levande gator är klar! 🎉🎉 Stort grattis till de elever vid @annawhitlocksgymnasium som inkommit med bidraget ”Ormen”.

Uppgiften: 
· Hitta en plats i staden som behöver utvecklas. Platsen ska i storlek motsvara fyra parkeringsplatser.
· Ta fram ett förslag på hur platsen kan användas istället?
· Dokumentera design- och arbetsprocessen.

Totalt inkom 104 bidrag från gymnasieskolor i hela Sverige. 
Efter ett intensivt juryarbete har @gertwingardh och @mark_isitt tillsammans med representanter på ArkDes utsett en vinnare och flera hedersomnämnanden. Och det vinnande bidraget Ormen får motiveringen:

”Ormen har en unik och naturnära design där kontrasten mellan en mörkare topp och en ljusare undersida skapar ett sammanhållet och genomarbetat uttryck. Formen uppvisar en hög grad av abstraktion som tilltalar ur ett arkitektoniskt perspektiv.

Samtidigt skapar gestaltningen en tydlig rumslighet i stadsrummet. Den tar plats, erbjuder skydd och bidrar till ett spännande visuellt och fysiskt apänningsfält. Den genomtänkta helheten, den funktionella styrkan och den arkitektoniska kvaliteten gör bidraget till juryns självklara val.”

Mellan 5–17 maj ställs vinnarbidraget och flera av de medverkande bidragen ut på ArkDes Torget. Kom förbi och kika!

Bilder:
Foton och illustrationer skapade av elever på Anna Whitlocks gymnasium. 2026.

Vinnaren av designtävlingen Levande gator är klar! 🎉🎉 Stort grattis till de elever vid @annawhitlocksgymnasium som inkommit med bidraget ”Ormen”.

Uppgiften: 
· Hitta en plats i staden som behöver utvecklas. Platsen ska i storlek motsvara fyra parkeringsplatser.
· Ta fram ett förslag på hur platsen kan användas istället?
· Dokumentera design- och arbetsprocessen.

Totalt inkom 104 bidrag från gymnasieskolor i hela Sverige. 
Efter ett intensivt juryarbete har @gertwingardh och @mark_isitt tillsammans med representanter på ArkDes utsett en vinnare och flera hedersomnämnanden. Och det vinnande bidraget Ormen får motiveringen:

”Ormen har en unik och naturnära design där kontrasten mellan en mörkare topp och en ljusare undersida skapar ett sammanhållet och genomarbetat uttryck. Formen uppvisar en hög grad av abstraktion som tilltalar ur ett arkitektoniskt perspektiv.

Samtidigt skapar gestaltningen en tydlig rumslighet i stadsrummet. Den tar plats, erbjuder skydd och bidrar till ett spännande visuellt och fysiskt apänningsfält. Den genomtänkta helheten, den funktionella styrkan och den arkitektoniska kvaliteten gör bidraget till juryns självklara val.”

Mellan 5–17 maj ställs vinnarbidraget och flera av de medverkande bidragen ut på ArkDes Torget. Kom förbi och kika!

Bilder:
Foton och illustrationer skapade av elever på Anna Whitlocks gymnasium. 2026.

Vinnaren av designtävlingen Levande gator är klar! 🎉🎉 Stort grattis till de elever vid @annawhitlocksgymnasium som inkommit med bidraget ”Ormen”.

Uppgiften: 
· Hitta en plats i staden som behöver utvecklas. Platsen ska i storlek motsvara fyra parkeringsplatser.
· Ta fram ett förslag på hur platsen kan användas istället?
· Dokumentera design- och arbetsprocessen.

Totalt inkom 104 bidrag från gymnasieskolor i hela Sverige. 
Efter ett intensivt juryarbete har @gertwingardh och @mark_isitt tillsammans med representanter på ArkDes utsett en vinnare och flera hedersomnämnanden. Och det vinnande bidraget Ormen får motiveringen:

”Ormen har en unik och naturnära design där kontrasten mellan en mörkare topp och en ljusare undersida skapar ett sammanhållet och genomarbetat uttryck. Formen uppvisar en hög grad av abstraktion som tilltalar ur ett arkitektoniskt perspektiv.

Samtidigt skapar gestaltningen en tydlig rumslighet i stadsrummet. Den tar plats, erbjuder skydd och bidrar till ett spännande visuellt och fysiskt apänningsfält. Den genomtänkta helheten, den funktionella styrkan och den arkitektoniska kvaliteten gör bidraget till juryns självklara val.”

Mellan 5–17 maj ställs vinnarbidraget och flera av de medverkande bidragen ut på ArkDes Torget. Kom förbi och kika!

Bilder:
Foton och illustrationer skapade av elever på Anna Whitlocks gymnasium. 2026.

Vinnaren av designtävlingen Levande gator är klar! 🎉🎉 Stort grattis till de elever vid @annawhitlocksgymnasium som inkommit med bidraget ”Ormen”.

Uppgiften: 
· Hitta en plats i staden som behöver utvecklas. Platsen ska i storlek motsvara fyra parkeringsplatser.
· Ta fram ett förslag på hur platsen kan användas istället?
· Dokumentera design- och arbetsprocessen.

Totalt inkom 104 bidrag från gymnasieskolor i hela Sverige. 
Efter ett intensivt juryarbete har @gertwingardh och @mark_isitt tillsammans med representanter på ArkDes utsett en vinnare och flera hedersomnämnanden. Och det vinnande bidraget Ormen får motiveringen:

”Ormen har en unik och naturnära design där kontrasten mellan en mörkare topp och en ljusare undersida skapar ett sammanhållet och genomarbetat uttryck. Formen uppvisar en hög grad av abstraktion som tilltalar ur ett arkitektoniskt perspektiv.

Samtidigt skapar gestaltningen en tydlig rumslighet i stadsrummet. Den tar plats, erbjuder skydd och bidrar till ett spännande visuellt och fysiskt apänningsfält. Den genomtänkta helheten, den funktionella styrkan och den arkitektoniska kvaliteten gör bidraget till juryns självklara val.”

Mellan 5–17 maj ställs vinnarbidraget och flera av de medverkande bidragen ut på ArkDes Torget. Kom förbi och kika!

Bilder:
Foton och illustrationer skapade av elever på Anna Whitlocks gymnasium. 2026.

Hör mer om ett Södermalm i förvandling. Tisdagen den 5:e maj bjuder ArkDes in till en Unboxing där vi tittar på det Södermalm som aldrig blev. Medverkar gör arkitekturhistorikern Helena Mattsson och urbanhistorikern Håkan Forsell.

🗓️ Tisdag 5 maj
🕝18:00-19:00
📍ArkDes samling
🎟️ Fri entré. Ingen förbokning krävs.

Södra stationsområdet i Stockholm. �Detta område i hjärtat av Södermalm som sträcker sig mellan Medborgarplatsens livliga torg och Tantolundens lummiga landskap.

Fullt av postmodern arkitektur, pendlande stockholmare och friluftsflanörer. �Men så hade det kanske inte alls sett ut?

När den gamla bangården ska flyttas på 1980-talet för att göra plats för nya bostäder och verksamheter, står hela Södra stationsområdet inför förändring.

Staden utlyser en tävling om hur området ska kunna se ut. In kommer fler olika förslag.

I ett av förslagen har Leonie Geisendorf, tillsammans med Marek Krajewski och Mischa Borowski, förvandlat området bakom Medborgarplatsen till en gigantisk park med kringliggande bebyggelse, där två stora dammar breder ut sig längs husen, och en linbana som ska ”bjuda på enastående luftfärder över Stockholm”.
Förslaget får motiveringen “Det nya området framstår som en ny och spännande värld som medvetet markerar sig mot den befintliga bebyggelsen”.

I Bengt Lindroos lek med kvadrater inryms allt från caféer och friluftsteater till
kulturhus, planetarium och palmhus.
Lindroos belönades med 30 000 kr och positiva ordalag eftersom förslaget innehåller “såväl tillämpningar av helt nya idéer som nya kombinationer av tidigare brukade utformningsprinciper”.

Lite svalare mottagande får David Helldéns förslag, där han omformar området till ett slags mini-Manhattan, med skyskrapor som växer upp längs Södermalms version av Central Park.

Fortsättning i kommentarerna…

‼️40 miljoner kronor till forskning om robusta, klimatneutrala och socialt hållbara livsmiljöer? Ja, det är summan i ArkDes, Formas och MCF:s nya utlysning där kommuner och regioner kan söka projektmedel. Arkitektur och design är viktiga redskap i omställningen till hållbara miljöer och utlysningen syftar till att stärka kommuners och regioners kapacitet inför arbetet mot just mer robusta och socialt hållbara samhällen.
 
Utlysningen är en del av ArkDes arbete med att stärka kunskapsutvecklingen inom gestaltad livsmiljö och ArkDes kommer att leda och samordna aktiviteter mellan de finansierade projekten och medverkande aktörer.

➡️ Utlysningen är öppen 24 april 2026 till 16 september 2026, klockan 14:00.
Läs mer på www.arkdes.se
 
💡Kanske kan arkitekten Josef Franks idéer kring hur städer bör planeras vara en inspiration för någon? På bilden syns hans vision för en stad med 20 000 invånare. Han har utgått från sin egen teori Accidentismen, som lanserades 1958. Människor mår bra när omgivningen tycks arrangerad av en slump, menade den österrikiske-svenske arkitekten. Vägarna slingrar oregelbundet genom bostäder som separeras av grönområden. Planen utgörs av bostäder i varierande höjd - främst flerbostadshus. Enfamiljshuset var dock idealet  och den moderna arkitektens grund, enligt Frank. Varje människa bör även ha en grön plätt. Hans teorier bakom Accidentismen var en slutlig uppgörelse med funktionalismen.
 
👉 Stad för 20 000 invånare. Arkitekt: Josef Frank. Originalritning finns på Albertina i Wien. Fotografi i ArkDes samling.
#arkdes #arkdescollections #formas #mcf #robusta

🏘️ Goda grannar?
Kan arkitekturen skapa förutsättningar för goda grannskapsrelationer? Går det att påverka hur de boende kommer överens? Vilken typ av arkitektur motverkar god grannsämja?
De frågorna diskuteras på en specialvisning i ArkDes samlingsutställning på tisdag nästa vecka. Tillsammans med en av museets pedagoger tittar vi på exempel i utställningen och ser hur olika tiders behov har påverkat arkitekturen.
 
En av de arkitekter som arbetade mycket och uttalat med grannskap och relationer mellan de boende var Ralph Erskine. I de många bostadsområden han ritade var ”gruppbildning” ett av nyckelorden. Han la ner stor kraft på ytorna mellan husen som han planerade med det sociala i fokus. Naturliga mötesplatser, gemensam tvättstuga och loftgångar med sittplatser och blomlådor är exempel på inslag i Erskines arkitektur. En alltför ”socialt främjande” arkitektur faller dock inte alla i smaken.
Kanske något att prata om på visningen nästa vecka?

👉 Esperanza bostadsområde, Landskrona. Arkitekt: Ralph Erskine. Fotograf okänd.
 
Välkommen på visning tisdag den 28 april kl 18-19 på ArkDes. Läs mer på www.arkdes.se

#arkdes #arkdescollections #ralpherskine #esperanza

ArkDes bibliotek är en sinnrik upplevelse för den arkitektur- och designintresserade, väl värt ett besök!

Biblioteket, ritat av arkitekt Rafael Moneo, har stora delar av originalinredningen kvar sen invigningen i slutet av 1990-talet, och arkitekturen speglar nordisk funktionalism med rena linjer, funktionalitet och naturliga material.

Här hittar du en unik blandning av böcker och tidskrifter inom området arkitektur och design. Och det är en utmärkt plats för dig som söker en lugn oas för studier eller läsning.

Kom förbi på ett besök 📚

ArkDes biblioteks öppettider:
Måndag: Stängt
Tisdag: 13:00–19:00
Onsdag: 13:00–16:00
Torsdag: 13:00–16:00
Fredag: 13:00–15:00
Lördag: Stängt
Söndag: 13:00–16:00

Avvikande öppettider:
Stängt fredag 1 maj och torsdag 14 maj.
Sommarstängt vecka 25–34.

🏚️ I Sverige finns ett stort antal ödehus. Men samtidigt som bostadsbristen är stor i många kommuner står hundratals hus tomma - utan att var till försäljning. Hur många och vad som definierar att ”ödehus” finns det inga tydliga svar på i nuläget.
I innovationsprojektet Visioner i norr, som projektleds av ArkDes, arbetar Team Boden med att hitta lösningar för att göra husen till en resurs. De fokuserar på ödehusen i Råne älvdal, Bodens kommun och visar just nu sina idéer i installationen Torget: Ödehus och marken vi delar, på ArkDes.
Frågorna de ställer är: 
Hur kan de kartlagda ödehusen användas och bidra till att möta behoven kring bostäder och goda livsmiljöer för både befintliga och nya invånare? Hur kan detta gestaltas med både ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i fokus?
 
Fotografierna i dagens inlägg får symbolisera den bild av ödehus som många säkert har. Bilderna kommer från arkitekten Sigurd Lewerentz resa runt om i Sverige som han dokumenterade med hjälp av sin kamera. Just dessa fotografier benämns som ”resebilder okända Sverige” och vid tiden var de sannolikt inte obebodda.
 
I samband med installationen Torget: Ödehus och marken vi delar anordnar ArkDes en serie samtal om den gröna omställningen i Norrbotten och Västerbotten, som innebär några av de största investeringarna någonsin i teknik och infrastruktur.
Läs mer om Visioner i norr samt utställningen på Torget, på www.arkdes.se
 
👉 Fotografier från resor i Sverige, okända platser. Arkitekt/fotograf: Sigurd Lewerentz, okänt årtal.

#arkdes #arkdescollections #thinktank #visionerinorr #teamboden

🏚️ I Sverige finns ett stort antal ödehus. Men samtidigt som bostadsbristen är stor i många kommuner står hundratals hus tomma - utan att var till försäljning. Hur många och vad som definierar att ”ödehus” finns det inga tydliga svar på i nuläget.
I innovationsprojektet Visioner i norr, som projektleds av ArkDes, arbetar Team Boden med att hitta lösningar för att göra husen till en resurs. De fokuserar på ödehusen i Råne älvdal, Bodens kommun och visar just nu sina idéer i installationen Torget: Ödehus och marken vi delar, på ArkDes.
Frågorna de ställer är: 
Hur kan de kartlagda ödehusen användas och bidra till att möta behoven kring bostäder och goda livsmiljöer för både befintliga och nya invånare? Hur kan detta gestaltas med både ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i fokus?
 
Fotografierna i dagens inlägg får symbolisera den bild av ödehus som många säkert har. Bilderna kommer från arkitekten Sigurd Lewerentz resa runt om i Sverige som han dokumenterade med hjälp av sin kamera. Just dessa fotografier benämns som ”resebilder okända Sverige” och vid tiden var de sannolikt inte obebodda.
 
I samband med installationen Torget: Ödehus och marken vi delar anordnar ArkDes en serie samtal om den gröna omställningen i Norrbotten och Västerbotten, som innebär några av de största investeringarna någonsin i teknik och infrastruktur.
Läs mer om Visioner i norr samt utställningen på Torget, på www.arkdes.se
 
👉 Fotografier från resor i Sverige, okända platser. Arkitekt/fotograf: Sigurd Lewerentz, okänt årtal.

#arkdes #arkdescollections #thinktank #visionerinorr #teamboden

🏚️ I Sverige finns ett stort antal ödehus. Men samtidigt som bostadsbristen är stor i många kommuner står hundratals hus tomma - utan att var till försäljning. Hur många och vad som definierar att ”ödehus” finns det inga tydliga svar på i nuläget.
I innovationsprojektet Visioner i norr, som projektleds av ArkDes, arbetar Team Boden med att hitta lösningar för att göra husen till en resurs. De fokuserar på ödehusen i Råne älvdal, Bodens kommun och visar just nu sina idéer i installationen Torget: Ödehus och marken vi delar, på ArkDes.
Frågorna de ställer är: 
Hur kan de kartlagda ödehusen användas och bidra till att möta behoven kring bostäder och goda livsmiljöer för både befintliga och nya invånare? Hur kan detta gestaltas med både ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i fokus?
 
Fotografierna i dagens inlägg får symbolisera den bild av ödehus som många säkert har. Bilderna kommer från arkitekten Sigurd Lewerentz resa runt om i Sverige som han dokumenterade med hjälp av sin kamera. Just dessa fotografier benämns som ”resebilder okända Sverige” och vid tiden var de sannolikt inte obebodda.
 
I samband med installationen Torget: Ödehus och marken vi delar anordnar ArkDes en serie samtal om den gröna omställningen i Norrbotten och Västerbotten, som innebär några av de största investeringarna någonsin i teknik och infrastruktur.
Läs mer om Visioner i norr samt utställningen på Torget, på www.arkdes.se
 
👉 Fotografier från resor i Sverige, okända platser. Arkitekt/fotograf: Sigurd Lewerentz, okänt årtal.

#arkdes #arkdescollections #thinktank #visionerinorr #teamboden

🏚️ I Sverige finns ett stort antal ödehus. Men samtidigt som bostadsbristen är stor i många kommuner står hundratals hus tomma - utan att var till försäljning. Hur många och vad som definierar att ”ödehus” finns det inga tydliga svar på i nuläget.
I innovationsprojektet Visioner i norr, som projektleds av ArkDes, arbetar Team Boden med att hitta lösningar för att göra husen till en resurs. De fokuserar på ödehusen i Råne älvdal, Bodens kommun och visar just nu sina idéer i installationen Torget: Ödehus och marken vi delar, på ArkDes.
Frågorna de ställer är: 
Hur kan de kartlagda ödehusen användas och bidra till att möta behoven kring bostäder och goda livsmiljöer för både befintliga och nya invånare? Hur kan detta gestaltas med både ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i fokus?
 
Fotografierna i dagens inlägg får symbolisera den bild av ödehus som många säkert har. Bilderna kommer från arkitekten Sigurd Lewerentz resa runt om i Sverige som han dokumenterade med hjälp av sin kamera. Just dessa fotografier benämns som ”resebilder okända Sverige” och vid tiden var de sannolikt inte obebodda.
 
I samband med installationen Torget: Ödehus och marken vi delar anordnar ArkDes en serie samtal om den gröna omställningen i Norrbotten och Västerbotten, som innebär några av de största investeringarna någonsin i teknik och infrastruktur.
Läs mer om Visioner i norr samt utställningen på Torget, på www.arkdes.se
 
👉 Fotografier från resor i Sverige, okända platser. Arkitekt/fotograf: Sigurd Lewerentz, okänt årtal.

#arkdes #arkdescollections #thinktank #visionerinorr #teamboden

🏚️ I Sverige finns ett stort antal ödehus. Men samtidigt som bostadsbristen är stor i många kommuner står hundratals hus tomma - utan att var till försäljning. Hur många och vad som definierar att ”ödehus” finns det inga tydliga svar på i nuläget.
I innovationsprojektet Visioner i norr, som projektleds av ArkDes, arbetar Team Boden med att hitta lösningar för att göra husen till en resurs. De fokuserar på ödehusen i Råne älvdal, Bodens kommun och visar just nu sina idéer i installationen Torget: Ödehus och marken vi delar, på ArkDes.
Frågorna de ställer är: 
Hur kan de kartlagda ödehusen användas och bidra till att möta behoven kring bostäder och goda livsmiljöer för både befintliga och nya invånare? Hur kan detta gestaltas med både ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i fokus?
 
Fotografierna i dagens inlägg får symbolisera den bild av ödehus som många säkert har. Bilderna kommer från arkitekten Sigurd Lewerentz resa runt om i Sverige som han dokumenterade med hjälp av sin kamera. Just dessa fotografier benämns som ”resebilder okända Sverige” och vid tiden var de sannolikt inte obebodda.
 
I samband med installationen Torget: Ödehus och marken vi delar anordnar ArkDes en serie samtal om den gröna omställningen i Norrbotten och Västerbotten, som innebär några av de största investeringarna någonsin i teknik och infrastruktur.
Läs mer om Visioner i norr samt utställningen på Torget, på www.arkdes.se
 
👉 Fotografier från resor i Sverige, okända platser. Arkitekt/fotograf: Sigurd Lewerentz, okänt årtal.

#arkdes #arkdescollections #thinktank #visionerinorr #teamboden

🏚️ I Sverige finns ett stort antal ödehus. Men samtidigt som bostadsbristen är stor i många kommuner står hundratals hus tomma - utan att var till försäljning. Hur många och vad som definierar att ”ödehus” finns det inga tydliga svar på i nuläget.
I innovationsprojektet Visioner i norr, som projektleds av ArkDes, arbetar Team Boden med att hitta lösningar för att göra husen till en resurs. De fokuserar på ödehusen i Råne älvdal, Bodens kommun och visar just nu sina idéer i installationen Torget: Ödehus och marken vi delar, på ArkDes.
Frågorna de ställer är: 
Hur kan de kartlagda ödehusen användas och bidra till att möta behoven kring bostäder och goda livsmiljöer för både befintliga och nya invånare? Hur kan detta gestaltas med både ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i fokus?
 
Fotografierna i dagens inlägg får symbolisera den bild av ödehus som många säkert har. Bilderna kommer från arkitekten Sigurd Lewerentz resa runt om i Sverige som han dokumenterade med hjälp av sin kamera. Just dessa fotografier benämns som ”resebilder okända Sverige” och vid tiden var de sannolikt inte obebodda.
 
I samband med installationen Torget: Ödehus och marken vi delar anordnar ArkDes en serie samtal om den gröna omställningen i Norrbotten och Västerbotten, som innebär några av de största investeringarna någonsin i teknik och infrastruktur.
Läs mer om Visioner i norr samt utställningen på Torget, på www.arkdes.se
 
👉 Fotografier från resor i Sverige, okända platser. Arkitekt/fotograf: Sigurd Lewerentz, okänt årtal.

#arkdes #arkdescollections #thinktank #visionerinorr #teamboden

🏚️ I Sverige finns ett stort antal ödehus. Men samtidigt som bostadsbristen är stor i många kommuner står hundratals hus tomma - utan att var till försäljning. Hur många och vad som definierar att ”ödehus” finns det inga tydliga svar på i nuläget.
I innovationsprojektet Visioner i norr, som projektleds av ArkDes, arbetar Team Boden med att hitta lösningar för att göra husen till en resurs. De fokuserar på ödehusen i Råne älvdal, Bodens kommun och visar just nu sina idéer i installationen Torget: Ödehus och marken vi delar, på ArkDes.
Frågorna de ställer är: 
Hur kan de kartlagda ödehusen användas och bidra till att möta behoven kring bostäder och goda livsmiljöer för både befintliga och nya invånare? Hur kan detta gestaltas med både ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i fokus?
 
Fotografierna i dagens inlägg får symbolisera den bild av ödehus som många säkert har. Bilderna kommer från arkitekten Sigurd Lewerentz resa runt om i Sverige som han dokumenterade med hjälp av sin kamera. Just dessa fotografier benämns som ”resebilder okända Sverige” och vid tiden var de sannolikt inte obebodda.
 
I samband med installationen Torget: Ödehus och marken vi delar anordnar ArkDes en serie samtal om den gröna omställningen i Norrbotten och Västerbotten, som innebär några av de största investeringarna någonsin i teknik och infrastruktur.
Läs mer om Visioner i norr samt utställningen på Torget, på www.arkdes.se
 
👉 Fotografier från resor i Sverige, okända platser. Arkitekt/fotograf: Sigurd Lewerentz, okänt årtal.

#arkdes #arkdescollections #thinktank #visionerinorr #teamboden

🏚️ I Sverige finns ett stort antal ödehus. Men samtidigt som bostadsbristen är stor i många kommuner står hundratals hus tomma - utan att var till försäljning. Hur många och vad som definierar att ”ödehus” finns det inga tydliga svar på i nuläget.
I innovationsprojektet Visioner i norr, som projektleds av ArkDes, arbetar Team Boden med att hitta lösningar för att göra husen till en resurs. De fokuserar på ödehusen i Råne älvdal, Bodens kommun och visar just nu sina idéer i installationen Torget: Ödehus och marken vi delar, på ArkDes.
Frågorna de ställer är: 
Hur kan de kartlagda ödehusen användas och bidra till att möta behoven kring bostäder och goda livsmiljöer för både befintliga och nya invånare? Hur kan detta gestaltas med både ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i fokus?
 
Fotografierna i dagens inlägg får symbolisera den bild av ödehus som många säkert har. Bilderna kommer från arkitekten Sigurd Lewerentz resa runt om i Sverige som han dokumenterade med hjälp av sin kamera. Just dessa fotografier benämns som ”resebilder okända Sverige” och vid tiden var de sannolikt inte obebodda.
 
I samband med installationen Torget: Ödehus och marken vi delar anordnar ArkDes en serie samtal om den gröna omställningen i Norrbotten och Västerbotten, som innebär några av de största investeringarna någonsin i teknik och infrastruktur.
Läs mer om Visioner i norr samt utställningen på Torget, på www.arkdes.se
 
👉 Fotografier från resor i Sverige, okända platser. Arkitekt/fotograf: Sigurd Lewerentz, okänt årtal.

#arkdes #arkdescollections #thinktank #visionerinorr #teamboden

🏚️ I Sverige finns ett stort antal ödehus. Men samtidigt som bostadsbristen är stor i många kommuner står hundratals hus tomma - utan att var till försäljning. Hur många och vad som definierar att ”ödehus” finns det inga tydliga svar på i nuläget.
I innovationsprojektet Visioner i norr, som projektleds av ArkDes, arbetar Team Boden med att hitta lösningar för att göra husen till en resurs. De fokuserar på ödehusen i Råne älvdal, Bodens kommun och visar just nu sina idéer i installationen Torget: Ödehus och marken vi delar, på ArkDes.
Frågorna de ställer är: 
Hur kan de kartlagda ödehusen användas och bidra till att möta behoven kring bostäder och goda livsmiljöer för både befintliga och nya invånare? Hur kan detta gestaltas med både ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i fokus?
 
Fotografierna i dagens inlägg får symbolisera den bild av ödehus som många säkert har. Bilderna kommer från arkitekten Sigurd Lewerentz resa runt om i Sverige som han dokumenterade med hjälp av sin kamera. Just dessa fotografier benämns som ”resebilder okända Sverige” och vid tiden var de sannolikt inte obebodda.
 
I samband med installationen Torget: Ödehus och marken vi delar anordnar ArkDes en serie samtal om den gröna omställningen i Norrbotten och Västerbotten, som innebär några av de största investeringarna någonsin i teknik och infrastruktur.
Läs mer om Visioner i norr samt utställningen på Torget, på www.arkdes.se
 
👉 Fotografier från resor i Sverige, okända platser. Arkitekt/fotograf: Sigurd Lewerentz, okänt årtal.

#arkdes #arkdescollections #thinktank #visionerinorr #teamboden

🏚️ I Sverige finns ett stort antal ödehus. Men samtidigt som bostadsbristen är stor i många kommuner står hundratals hus tomma - utan att var till försäljning. Hur många och vad som definierar att ”ödehus” finns det inga tydliga svar på i nuläget.
I innovationsprojektet Visioner i norr, som projektleds av ArkDes, arbetar Team Boden med att hitta lösningar för att göra husen till en resurs. De fokuserar på ödehusen i Råne älvdal, Bodens kommun och visar just nu sina idéer i installationen Torget: Ödehus och marken vi delar, på ArkDes.
Frågorna de ställer är: 
Hur kan de kartlagda ödehusen användas och bidra till att möta behoven kring bostäder och goda livsmiljöer för både befintliga och nya invånare? Hur kan detta gestaltas med både ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i fokus?
 
Fotografierna i dagens inlägg får symbolisera den bild av ödehus som många säkert har. Bilderna kommer från arkitekten Sigurd Lewerentz resa runt om i Sverige som han dokumenterade med hjälp av sin kamera. Just dessa fotografier benämns som ”resebilder okända Sverige” och vid tiden var de sannolikt inte obebodda.
 
I samband med installationen Torget: Ödehus och marken vi delar anordnar ArkDes en serie samtal om den gröna omställningen i Norrbotten och Västerbotten, som innebär några av de största investeringarna någonsin i teknik och infrastruktur.
Läs mer om Visioner i norr samt utställningen på Torget, på www.arkdes.se
 
👉 Fotografier från resor i Sverige, okända platser. Arkitekt/fotograf: Sigurd Lewerentz, okänt årtal.

#arkdes #arkdescollections #thinktank #visionerinorr #teamboden

🏚️ I Sverige finns ett stort antal ödehus. Men samtidigt som bostadsbristen är stor i många kommuner står hundratals hus tomma - utan att var till försäljning. Hur många och vad som definierar att ”ödehus” finns det inga tydliga svar på i nuläget.
I innovationsprojektet Visioner i norr, som projektleds av ArkDes, arbetar Team Boden med att hitta lösningar för att göra husen till en resurs. De fokuserar på ödehusen i Råne älvdal, Bodens kommun och visar just nu sina idéer i installationen Torget: Ödehus och marken vi delar, på ArkDes.
Frågorna de ställer är: 
Hur kan de kartlagda ödehusen användas och bidra till att möta behoven kring bostäder och goda livsmiljöer för både befintliga och nya invånare? Hur kan detta gestaltas med både ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i fokus?
 
Fotografierna i dagens inlägg får symbolisera den bild av ödehus som många säkert har. Bilderna kommer från arkitekten Sigurd Lewerentz resa runt om i Sverige som han dokumenterade med hjälp av sin kamera. Just dessa fotografier benämns som ”resebilder okända Sverige” och vid tiden var de sannolikt inte obebodda.
 
I samband med installationen Torget: Ödehus och marken vi delar anordnar ArkDes en serie samtal om den gröna omställningen i Norrbotten och Västerbotten, som innebär några av de största investeringarna någonsin i teknik och infrastruktur.
Läs mer om Visioner i norr samt utställningen på Torget, på www.arkdes.se
 
👉 Fotografier från resor i Sverige, okända platser. Arkitekt/fotograf: Sigurd Lewerentz, okänt årtal.

#arkdes #arkdescollections #thinktank #visionerinorr #teamboden

🏚️ I Sverige finns ett stort antal ödehus. Men samtidigt som bostadsbristen är stor i många kommuner står hundratals hus tomma - utan att var till försäljning. Hur många och vad som definierar att ”ödehus” finns det inga tydliga svar på i nuläget.
I innovationsprojektet Visioner i norr, som projektleds av ArkDes, arbetar Team Boden med att hitta lösningar för att göra husen till en resurs. De fokuserar på ödehusen i Råne älvdal, Bodens kommun och visar just nu sina idéer i installationen Torget: Ödehus och marken vi delar, på ArkDes.
Frågorna de ställer är: 
Hur kan de kartlagda ödehusen användas och bidra till att möta behoven kring bostäder och goda livsmiljöer för både befintliga och nya invånare? Hur kan detta gestaltas med både ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i fokus?
 
Fotografierna i dagens inlägg får symbolisera den bild av ödehus som många säkert har. Bilderna kommer från arkitekten Sigurd Lewerentz resa runt om i Sverige som han dokumenterade med hjälp av sin kamera. Just dessa fotografier benämns som ”resebilder okända Sverige” och vid tiden var de sannolikt inte obebodda.
 
I samband med installationen Torget: Ödehus och marken vi delar anordnar ArkDes en serie samtal om den gröna omställningen i Norrbotten och Västerbotten, som innebär några av de största investeringarna någonsin i teknik och infrastruktur.
Läs mer om Visioner i norr samt utställningen på Torget, på www.arkdes.se
 
👉 Fotografier från resor i Sverige, okända platser. Arkitekt/fotograf: Sigurd Lewerentz, okänt årtal.

#arkdes #arkdescollections #thinktank #visionerinorr #teamboden

🏚️ I Sverige finns ett stort antal ödehus. Men samtidigt som bostadsbristen är stor i många kommuner står hundratals hus tomma - utan att var till försäljning. Hur många och vad som definierar att ”ödehus” finns det inga tydliga svar på i nuläget.
I innovationsprojektet Visioner i norr, som projektleds av ArkDes, arbetar Team Boden med att hitta lösningar för att göra husen till en resurs. De fokuserar på ödehusen i Råne älvdal, Bodens kommun och visar just nu sina idéer i installationen Torget: Ödehus och marken vi delar, på ArkDes.
Frågorna de ställer är: 
Hur kan de kartlagda ödehusen användas och bidra till att möta behoven kring bostäder och goda livsmiljöer för både befintliga och nya invånare? Hur kan detta gestaltas med både ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i fokus?
 
Fotografierna i dagens inlägg får symbolisera den bild av ödehus som många säkert har. Bilderna kommer från arkitekten Sigurd Lewerentz resa runt om i Sverige som han dokumenterade med hjälp av sin kamera. Just dessa fotografier benämns som ”resebilder okända Sverige” och vid tiden var de sannolikt inte obebodda.
 
I samband med installationen Torget: Ödehus och marken vi delar anordnar ArkDes en serie samtal om den gröna omställningen i Norrbotten och Västerbotten, som innebär några av de största investeringarna någonsin i teknik och infrastruktur.
Läs mer om Visioner i norr samt utställningen på Torget, på www.arkdes.se
 
👉 Fotografier från resor i Sverige, okända platser. Arkitekt/fotograf: Sigurd Lewerentz, okänt årtal.

#arkdes #arkdescollections #thinktank #visionerinorr #teamboden